Jätteloka

(jättebjörnloka, jättefloka, kaukasisk björnloka, kaukasisk jättefloka, kungsholmsloka, ) (Heracleum mantegazzianum Sommier & Lévier) Fam:. Apiaceae

Danmark Kaempe-Bjørneklo, Storbrittanien Giant Hogweed, Estland Hiid-karuputk, Finland Kaukasianjättiputki, Island Tröllahvönn, Lettland Mantegaci latvanis, Litauien Mantegacio barštis, Norge Kjempebjønnkjeks, Polen Barszcz mantegazyjski, Barszcz kaukaski, Ryssland Борщевик Мантегацци, Tyskland Riesen-Bärenklau,

Kollektivnamn för flera närstående arter av släktet Heracleum som nu är under stark spridning. Kommer ursprungligen från västra Kaukasus och har sedan spridit sig över Europa som en långt in på 1900-talet uppskattad prydnadsväxt. Införd i Kew Gardens (London) frökatalog första gången år 1817. Introducerades i Sverige vid mitten av 1800-talet, och de första förvildade bestånden beskrivs knappt 50 år senare. Jättelokan är med andra ord en trädgårdsrymmling och idag kraftigt invasiv. Växtsaften som innehåller furanokumariner/furokumariner är fototoxisk och kan ge brännskador och eksem på din hud i kombination med solljus. Växtsaft på huden ska snabbt tvättas bort med tvål och rikligt med vatten. Skydda därefter huden från solljus i minst två dygn och använd sedan solkräm med hög skyddsfaktor under 1-2 månader. Vid växtsaft i ögon och efter mer omfattande kontakt med växtens saft uppsök läkare.

Två nära släktingar till jättelokan är Heracleum sosnowskyi och H. persicum, även dessa invasionsbenägna arter. Den senare även kallad "Tromsöpalm", är liksom jättelokan en trädgårdsrymmling medan den härdiga H. sosnowskyi infördes som grönfoderväxt (ensilage) till nordvästra Ryssland. Inom släktet Heracleum finns i Sverige en "inhemsk" art, nämligen björnlokan (H. sphondylium) Den innehåller betydligt lägre halter av furokumariner och utgör sällan något problem. Detta gäller även flera andra flockblommiga växter t.ex. vildpalsternacka.

(Delar av bildmaterialet från Biopix.dk.)


Jordbruk
Övrig litteratur
 

Holm-Nielsen, C. 1998. Frö fra det dyrkede land. Danmarks JordbrugsForskning, Flakkebjerg.

 

Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992. Den Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand, Stockholm, 696 pp.

Trädgård
Övrig litteratur
 

Fogelfors, H. 2012. Vad är ett ogräs? Hemträdgården, 2, 42-45.

 

Holm-Nielsen, C. 1998. Frö fra det dyrkede land. Danmarks JordbrugsForskning, Flakkebjerg.

 

Hultin S., Carlsson G. 2009. Rensa trädgården från kirskål, kvickrot, maskros och annat ogräs. Semic.

 

Mossberg B. & Stenberg L. 2003. Den nya Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand, 928 pp.