Åkerviol

(Viola arvensis Murr.) Fam:. Violaceae

Danmark Ager-Stedmoderblomst, Storbrittanien Field Pansy, Estland Põldkannike, Finland Pelto-orvokki, HollandAkkerviooltje, Island Arfafjóla, Lettland Tiruma vijolite, Litauien Dirvine našlaite, Norge Åkerstemorsblom, Polen Fiołek polny, Ryssland Фиалка полевая, Tyskland Acker-Stiefmütterchen ,

Såväl åkerviol som styvmorsviol har använts inom folkmedicinen t.ex. mot mjölkskorvsutslag hos spädbarn.

Se även styvmorsviol



 

 

LIVSFORM: Ettårig (vinterannuell).

Hjärtblad: Spadlikt äggrunda (längd 5–7 mm), bladtopp ibland svagt urnupen, skaftade. Kala.

Örtblad: Framkommer ett och ett efter varandra, hjärtformade till äggrunda med naggade till buktade kanter, skaftade. Övervintrande plantor bildar bladrosett. Kala.

Övrigt:  Fullvuxen planta 5–30 cm, sidoskott uppträder tidigt, stjälkar ofta lite veka vilket kan ge ett något nedliggande växtsätt. Blommorna är gräddvita eller gulaktiga och sitter på långa skaft från bladvecken. Kronbladen är lika långa eller kortare än foderbladen medan styvmorsviolens kronblad är längre än foderbladen. Fröhusen spricker vid mognaden så att fröna syns.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i hela landet utom längst i norr. Åkrar, trädgårdar samt skräp- och ruderatmarker. Förekommer i de flesta grödor och kan vid riklig förekomst framför allt i höstsäd och radodlade grödor/kulturer ( t.ex. betor, potatis) förorsaka skördeförluster.

Biologi: Blommar under nästan hela vegetationsperioden. Hybrider med styvmorsviol vanliga. Förökas endast med frön, som gror främst under vår och höst. Frönas livslängd i marken vanligen < 5 år. Myror äter av frönas oljerika bihang och hjälper på så sätt till med att sprida arten genom att bära fröna med sig.