Åkertistel

(gårtistel, korntistel, stingskalle, ) (Cirsium arvense (L.) Scop.) Fam:. Asteraceae

Danmark Ager-Tidsel, Storbrittanien Creeping Thistle, Estland Põldohakas, Finland Pelto-ohdake, HollandAkkerdistel, Island Þistill , Lettland Tiruma usne, Litauien Dirvine usnis, Norge Åkertistel, Polen Ostrożeń polny, Ryssland Бодяк полевой, Tyskland Acker-Kratzdistel ,

Linné skriver 1749 att "Fröhus-dunet brukas af den fattigom för fjäder i sängkläder". Han skriver vidare i Svenska Floran (1755) om åkertistel: "Växer överallt på åkrar och odlade ställen, överallt förföljd".

Se även krustistel, kärrtistel, vägtistel

Allmänt förebyggande åtgärder:

  • Omväxlande växtföljd med stor andel höstsådda grödor (gärna höstråg) och en vallandel på minst en tredjedel (helst tvååriga vallar med vallbaljväxter som lusern och/eller rödklöver).
     
  • Konkurrenskraftiga  grödor och sorter. Undvik alltså majs, lin, lupin och ärter i renbestånd. Odling av ärter eller annan trindsäd till mogen skörd bör helst ske efter en höstsådd gröda. Höstsäd (spec. höstråg) konkurrerar bätter än vårsäd. I det senare fallet är det särskilt viktigt att det inte saknas kväve (spec. korn).
     
  • Då fröna kan spridas med vinden är det viktigt att hålla efter tisteln i impediment, fältkanter och utmed vägkanter (två årliga avslagningar kan krävas).

 

Kontrollåtgärder:

  • Vårplöj om det är möjligt med tanke på jordartsförhållanden och sådd så snart som möjligt efter plöjningen.
     
  • Sönderdelning av tistelrötter genom t.ex. stubbearbetning direkt efter skörd, följd av djup höstplöjning minst tre-fyra veckor senare. Om vårplöjning istället kan ske ger denna bättre bekämpningseffekt, men detta kommer sannolikt att kräva fler stubbearbetningar hösten innan.
     
  • Vid helträda plöjs tisteln ner när blommknoppar börjar synas hos de längst komna plantorna, följt av upprepad grund jordbearbetning då tisteln utvecklat 6 – 8 välutvecklade blad (obs! På naken jord som t.ex. träda - färre blad än i tät gröda 8-10). Plantans energireserver är då som lägst, eftersom mer energi använts under denna första utvecklingsfas än vad fotosyntesen har kunnat leverera. Därefter övergår växtens energibalans eller nettoassimilationen till att bli positiv, den s.k. kompensationspunkten (se nedan), och upprepad avslagning vid detta stadium medför att plantan så småningom svälts ut.
     
  • I hackgrödor med dubbelt- eller tredubbelt radavstånd leder två till tre hackningar till att tistelns sista skottomgång inte hinner fylla på energiförråden inför nästa säsong.
     
  • Vid ensidig spannmålsodling skaffa avsättning för en vallgröda t.ex genom någon form av samarbete med djurgård.
     
  • Upprepad avslagning i gröngödslingsgrödor/slåttervallar genom att man skördar vinterfoder 2-3 gånger. Vid färre skördar putsas fältet också varje gång tisteln utvecklat 8 – 10 välutvecklade blad. Optimal effekt uppnås genom  två till tre avslagningar under en växtsäsong. Två avslagningar brukar räcka i glesa tistelbestånd. Vid fyra eller fler avslagningar pressas vallen allt för hårt och man minskar vallens konkurrenseffekt till fördel för tisteln.
     
  • Putsa fånggrödor på hösten.
     
  • Slå av tistelruggar med t.ex en trimmer så fort de börjar utveckla blomknoppar, såväl på åkern som i åkerkanter och andra närliggande områden. Vänta inte med  bekämpningen utan börja att slå av innan större ruggar har hunnit bildas. Slumpmässig avslagning lite då och då kan stimulera skottskjutningen.
     
  • Kemisk bekämpning (klicka nedan).

 

Trädgård

  • Att försöka gräva upp de djupt liggande rötterna lönar sig dåligt, samtidigt som små rotbitar alltid blir kvar i de övre jordlagren. Försök i stället att svälta ut rotsystemet genom upprepad borttagning av skott när de utvecklat 6 – 10 välutvecklade blad  (kompensationspunkten, se nedan). Använd gärna tisteljärn eller försök dra upp skottet när det är fuktigt i marken så att också en rotbit följer med.
     
  • Marktäckning är en mycket effektiv metod av mer långsiktig karaktär (1 – 2 år) men å andra sidan sköter den sig själv. Strategin är även här att svälta ut (se vidare marktäckning, klicka nedan).

 

För vidare information kring  Kontroll/livsform se under fliken ovan.

 
  Principdiagram kompensationspunkt (åkertistel 8 – 10 välutvecklade blad).

Kontrollåtgärder (klicka vidare):

Avslagning

Grödval

Handrensning eller uppgrävning

Kemisk bekämpning – herbicider

Marktäckning