Åkermolke

(fettistel, gultistel, åkermjölkfibbla, skorvtistel (Hall.), ) (Sonchus arvensis L.) Fam:. Asteraceae

Danmark Ager-Svinemælk, Storbrittanien Perennial Sow-thistle, Estland Põld-piimohakas, Finland Peltovalvatti, HollandAkkermelkdistel, Island Grisafifill, Lettland Tiruma mikstpiene, Litauien Dirvine piene, Norge Åkerdylle, Polen Mlecz polny, Ryssland Осот полевой, Tyskland Acker-Gänsedistel,

"Genom sin starkt krypande rot ett svårt ogräs i åkrar och trädgårdar", skriver Linné i Svensk flora från 1755. Namnet molke kommer från molk/molka som syftar på växtens mjölksaft.

Se även kålmolke, parksallat, svinmolke

Åkermolke kontrolleras ungefär som åkertistel men med skillnaden att bearbetningarna inte behöver göras lika djupt, då flertalet rötter befinner sig i det övre markskiktet (0 – 15 cm), medan åkertistelns rötter når långt under plogdjup. Mot denna bakgrund skulle också kunna formulera skillnaden som att avslagning kompletterat med konkurrens från en vall är mer effektivt mot åkertistel än vad upprepad stubbearbetning är mot åkermolke.

Allmänt förebyggande åtgärder:

  • Väldränerad mark.
  • Stor andel höstsådda grödor (gärna höstråg) och en vallandel på minst en tredjedel i växtföljden (helst tvååriga vallar).
     
  • Konkurrenskraftiga grödor och sorter. Grödor som lin, lupin, ärter i renbestånd och köksväxter gynnar ogräset.
     
  • Vårplöj om det är möjligt med tanke på markförhållandena och sådd så snart efter vårplöjningen som möjligt.
  • •Då fröna sprids med vinden är det viktigt att hålla efter tisteln i impediment, fältkanter och utmed vägkanter (två årliga avslagningar kan krävas).

Kontrollåtgärder:

  • Även om åkermolken är i vila och inte växer under hösten så ger en sönderdelning av molkens rötter genom t.ex. stubbearbetning direkt efter skörd följt av sen och djup höstplöjning en god bekämningseffekt nästföljande år. Genom denna åtgärd får vårgrödan en konkurrensfördel/försprång. Om vårplöjning kan ske, ger denna än bättre bekämpningseffekt (ej lämpligt på lerjord).
     
  • Minisommarträda efter tidigt skördad gröda i månadsskiftet juni/juli, t.ex. efter vallbrott eller helsäd. Sönderdela utlöparna med t.ex. tallriksredskap och harva sedan fram till höstsådden så fort molken uppvisar 5 – 7 välutvecklade blad (kompensationspunkten, se nedan).
     
  • Svartträda med vårplöjning följt av upprepad grund jordbearbetning, då molken utvecklat bladrosetter om 5 – 7 välutvecklade blad, fram till höstsådd kan t.o.m helt avlägsna molken. Plantans energireserver är vid 5 – 7 blad som lägst eftersom mer energi använts under den första utvecklingsfasen än som tillförts genom fotosyntesen. Därefter övergår växtens energibalans eller nettoassimilationen till att bli positiv. Den s.k. kompensationspunkten (se nedan) har då passerats. En upprepad störning vid detta stadium medför att plantan så småningom svälts ut. Samma förfarande vid  minisommarträda och halvträda ger också bra effekter.
     
  • Upprepad avslagning i gröngödslingsgrödor/slåttervallar genom att man antingen skördar vinterfoder eller putsar fältet varje gång molken utvecklat 5 – 7 blad. Optimal effekt uppnås genom två till tre skördar/avslagningar. Två avslagningar brukar räcka i glesa molkebestånd. Vid fyra eller fler avslagningar pressas vallen allt för hårt och man förlorar i konkurrenseffekt för vallen.
     
  • Radhackning när molken har 5 – 7 blad kan i vissa konkurrensstarka grödor vara en effektiv metod. Risken finns dock att de något sköra molkerötterna sönderdelas allt för mycket och att vi i stället får en förökning som grödan inte klarar av genom konkurrens.

Trädgård

  • Slå av molkeruggar med t.ex en trimmer så fort de börjar utveckla blomknoppar såväl på åkern som i åkerkanter och andra närliggande områden för att hindra fröspridning.
     
  • Att försöka gräva upp rötterna lönar sig bättre här än hos åkertistel, men man måste vara noggrann då små rotbitar lätt blir kvar och kan bilda nya plantor. Försök i stället att svälta ut rotsystemet genom upprepad borttagning av skott när de utvecklat 5 – 7 välutvecklade blad  (kompensationspunkten).
     
  • Marktäckning är en mycket effektiv metod av mer långsiktig karaktär (1 – 2 år) som sköter sig själv. Strategin är även här  utsvältning (se vidare marktäckning, klicka nedan).

 

För vidare information kring Kontroll/livsform se under fliken ovan.

 
Principdiagram  kompensationspunkt (åkermolke 5 – 7 välutvecklade blad).

Kontrollåtgärder (klicka vidare):

Beståndsuppbyggnad

Falsk såbädd/fördröjd sådd/senarelagd sådd.

Kemisk bekämpning – herbicider

Marktäckning

Ogräsharvning