Stånds

(Senecio jacobaea L.) Fam:. Asteraceae

Danmark Eng-Brandbæger, Storbrittanien Common Ragwort, Estland Voolme-ristirohi, Finland Jaakonvillakko, HollandJacobskruiskruid, Lettland Jekaba krustaine, Litauien Pievine žile, Norge Landøyda , Polen Starzec jakubek, Ryssland Крестовник Якова, Tyskland Jakobs-Kreuzkraut ,

Stånds, och andra Senecio-arter, innehåller pyrrolizidin-alkaloider som skadar levern och kan orsaka allvarlig förgiftning hos framför allt hästar. Giftet kvarstår i växten efter torkning. Bitter smak och undviks normalt av betesdjur vid god betestillgång. Arten är på frammarsch i sydligaste delen av landet.

Se även korsört/stånds.

 

Allmänt förebyggande åtgärder:

En gång etablerad, mycket svår att helt utrota. Var alltså vaksam så att de första plantorna som dyker grävs upp. Fröplantor är känsliga för konkurrens, vilket innebär att högt gräs eller en välgödslad, tät grässvål markant försvårar artens etablering. Överbetning och fläckar med bar mark gynnar arten t.ex hästhagar och efter kaniner. Håll efter arten på impediment och andra icke odlade ytor så den inte hinner fröa av sig..

Kontrollåtgärder vid enstaka förekomst i gräsmark:

- Gräv upp plantor eller lossa dem med grep och dra upp (plantorna brännes). Kontrollera resultatet efter 1–2 månader eller året efter då rotbitar kan bli kvar som ger upphov till nya plantor. Använd alltid handskar vid uppdragning.

- Slå av under växtsäsongen så inga nya frön bildas, vilket ofta innebär 2 gånger/år. Avlägsna avslaget växtmaterial. Vissa ståndsplantor kan uppträda som tvååriga, men blir genom avslagningen fleråriga och utvecklar året efter fler fröbärande skott än året innan. Plantorna tynar sedan bort efter några år om de fortsättningsvis regelbundet slås av.

- Punktbehandla med för ändamålet godkänt kemiskt bekämpningsmedel (t.ex.glyfosat) eller allra helst ett selektivt medel som inte skadar gräsväxten runt de behandlade plantorna och ger upphov till luckor, som kan ge arten nya etableringsmöjligheter.

Kontrollåtgärder vid riklig förekomst i gräsmark: 

- Bekämpa hela ytan kemiskt med ett för ändamålet godkänt selektivt ogräsmedel som inte påverkar gräsvegetationen. Upprepade avslagningar/putsningar och god växtnäringstillgång stärker gräsvegetetionens konkurrensförmåga gentemot kvardröjande plantor och nya fröplantor. 

- Bekämpa hela ytan kemiskt med ett icke selektivt ogräsmedel (t.ex glyfosat). Plöj sedan djupt efter 2–3 veckor så rötter och framför allt ytligt liggande frön vänds ned och sedan inte förmår bilda nya plantor. Odla därefter en ettårig gröda (t.ex. stråsäd) under några år, jordbearbeta då relativt grunt så inte nervända frön förs upp till ytan igen. När få eller inga nya fröplantor dyker upp sås en ny slåtter- eller betesvall med inslag av konkurranskraftiga arter som rajgräs och klöver.

Se vidare Kontroll/livsform under fliken ovan.

 

Kontrollåtgärder (klicka vidare):

Handrensning eller uppgrävning

Kemisk bekämpning – herbicider