Råglosta

(faxe, gasse, gåshavre, rågsvingel, swimmel, tader, ) (Bromus secalinus L.) Fam:. Poaceae

Danmark Rug-Hejre, Storbrittanien Rye Brome, Estland Rukkiluste, Finland Ruiskattara, HollandDreps, Island Rugfax, Lettland Rudzu lacauza, Litauien Rugine dirse, Norge Rugfaks, Polen Stokłosa żytnia, Ryssland Костёр ржаной, Tyskland Roggen-trespe,

Rödlistad

Ogräs eller primitivt sädesslag? Utgrävningsfynd tyder på att råglosta i äldre tider sannolikt odlades. Under 1700-talet och speciellt i slutet av 1800-talet uppges arten som ett besvärligt ogräs i höstsäd (råg och vete). Ibland kunde råglostan utgöra hela 25 % av rågskörden. Det finns ibland en underton av tolerans, kanske som en garanti mot missväxt och svält, trots att råglostamjöl blev mörkt och bittert samt gav ett beskt och tungjäst bröd. Därför gjorde man ofta tunnbröd. Den mörka färgen beror på att råglostan lätt angrips av en sotsvamp.

Se även luddlosta, sandlosta.

 

(Bildmaterial från Biopix.dk.)

Skriv utSkriv ut

Jordbruk
Övrig litteratur
 

Bolin, P. 1912. Våra vanligaste åkerogräs och deras bekämpande. Fritzes Bokf. AB, Stockholm, 168 pp.
 

Holm-Nielsen, C. 1998. Frö fra det dyrkede land. Danmarks JordbrugsForskning, Flakkebjerg.
 

Korsmo, E., Vidme, T. & Fykse, H. 1981. Korsmos Ogräsplancher. Lantbruksförlaget, Oslo.
 

Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992. Den Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand, Stockholm, 696 pp.
Trädgård
Övrig litteratur
 

Fogelfors, H. 2012. Vad är ett ogräs? Hemträdgården, 2, 42-45.
 

Holm-Nielsen, C. 1998. Frö fra det dyrkede land. Danmarks JordbrugsForskning, Flakkebjerg.
 

Mossberg B. & Stenberg L. 2003. Den nya Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand, 928 pp.