Vanlig korsört

(Senecio vulgaris L.) Fam:. Asteraceae

Danmark Almindelig Brandbaeger, Storbrittanien Groundsel, Estland Harilik ristirohi, Finland Peltovillakko, HollandKlein kruiskruid, Island Krossfífill , Lettland Parasta krustaine, Litauien Paprastoji žile, Norge Åkersvineblom, Polen Starzec zwyczajny, Ryssland Крестовник обыкновенный, Tyskland Gewöhnliches Kreuzkraut,

Korsörten har ett förflutet inom den folkliga läkekonsten liksom dess artfränder inom släktet. Den innehåller flera alkaloider som är giftiga och då även i torkat tillstånd. Kan ge förgiftningar om de äts i mycket stora mängder och ge upphov till bl.a. leverskador.

Se även bergkorsört, klibbkorsört, vårkorsört, stånds.

När det gäller direkta kontrollåtgärder av arter som enbart är fröspridda eller där fröna är en viktig del i reproduktionen finns två huvudstrategier. Antingen satsar man på att minska markens fröförråd genom grunda bearbetningar, när arten är som mest groningsbenägen. Detta stimulerar ogräsfröna att gro eller så bearbetar man så lite som möjligt så att så få frö som möjligt stimuleras att gro och fröförrådet i marken i stället får dö av efter hand. Detta kombineras med att man samtidigt försöker minska insättningarna på "fröbankskontot" i marken genom att korsörten inte ges möjlighet att gå i blom och därmed sätta frö (se vidare under fliken Kontroll/livsformer ovan).

Kontrollåtgärder (klicka vidare):

Falsk såbädd/fördröjd sådd/senarelagd sådd.

Kemisk bekämpning – herbicider

Ogräsharvning