Kontrollåtgärd: Marktäckning

Innehåll:

Inledning
A. Levande växttäcke
B. Icke levande material
Val av marktäckningsstrategi
Åtgärdsprogram
Femårigt växtföljdsomlopp (ett exempel)
Mulch Guide

 
Inledning

Utformningen av ett marktäckningssystem styrs av en rad samspelande faktorer som ogräsens livsformer, vad Du odlar, typ av marktäckningsmaterial, lokala förutsättningar beträffande mark- och väderförhållanden, växtskyddsaspekter samt sist men inte minst vad DU själv vill uppnå (t.ex. god ogräskontroll, ökad markbördighet, mer lättskötta odlingar som tillåter dig att resa på semester eller att bara sitta i trädgården och njuta). Helt naturligt ger detta en brokig flora av  lösningar formade utifrån lokala förutsättningar och vad DU själv vill uppnå.


Morötter med tidningspapper som marktäckning. (Foto Elisabeth Ögren ©.)

Marktäckning (mulching) med organiskt material är som att kompostera på stället och har sedan urminnes tider använts i tropiska och subtropiska områden där omsättningstakten av organiskt material är hög, särskilt i Sydostasien och Centralamerika (t.ex. Mexiko, se chinampa). Rätt använd kan täckodling vara en rationell odlingsmetod också under våra tempererade förhållanden både i trädgården (under t.ex. prydnadsväxter, runt fruktträd och bärbuskar, i grönsaksland och i växthus) och vid fältmässig köksväxtodling i mindre skala. Detta inte minst för att hålla ogräsen i schack, eftersom ogräsen behöver ljus för att kunna växa, samtidigt som också flertalet av deras frön behöver ljusstimulans för att gro. I samband med täckodling brukar man dessutom inte alls eller i ringa omfattning jordbearbeta (t.ex. i organisk-biologisk odling) varigenom inga nya frön vänds upp och ”väcks” till groning.

Marktäckning kan ske dels med ett levande ett- eller flerårigt växttäcke, dels med icke levande material som antingen är mer eller mindre heltäckande (t.ex. vävd fiberduk, tidningspapper) eller av olika stora bitar av dött eller döende växtmaterial (t.ex. bark, halm, gräsklipp) eller av krossat/okrossat sten- och grusmaterial (t.ex. naturgrus, skiffer). Det enklaste och billigaste är att i första hand använda det du själv har tillgång till i den egna trädgården eller kan köpa billigt,t.ex. av någon lantbrukare (kasserad halm eller ensilage).

En fördel med täckodling är också att vissa ogräs (t.ex. kvickrot) får ett grundare rot- eller utlöparsystem och lättare kan rensas bort. Detta gäller särskilt när täckmaterial typ halm används. Forskningsresultat visar på ökad motståndskraft mot vissa växtskadegörare, då god näringstillgång, jämn fuktighet i marken, livaktigt markliv och mindre konkurrens från ogräs ger friskare grödor som lättare motstår sjukdomar och skadedjur.


Vitkål med gräsklipp som marktäckning. (Foto Elisabeth Ögren ©)

A. Levande växttäcke:

  • Ettåriga täckgrödor sås huvudsakligen som jordförbättrare. Antingen plöjs/grävs de ned före sådd av huvudgrödan eller också får dessa grödor växa  tillsammans ("living mulch"). En täckgröda (s.k. mellangröda) kan t.ex. etableras mellan två huvudgrödor för att motverka växtnäringsläckage, ogräsetablering och erosion. Är det fråga om att huvudsakligen minska växtnäringsutlakningen talar man om en  fånggröda. Den ogräskontrollerande effekten av dessa grödor är särskilt påtaglig för högvuxna ogräs, speciellt om täckgrödan kan utveckla nya skott efter avslagning. En täckgröda fungerar samtidigt som en gröngödslingsgröda, särskilt vid stort inslag av kvävefixerande ärtväxter, t.ex. klöver. Marktäckande grödor eller stubb och andra skörderester i markytan skyddar även mot vatten- och vinderosion. En täckgröda ska ha följande egenskaper:
     
    • komma upp lika snabbt som ogräset,
       
    • utveckla en bladmassa som skuggar så mycket som möjligt av markytan,
       
    • vara så låg att den inte skuggar grödan finns risk för detta, pröva att så täckgrödan någon vecka senare än huvudgrödan,
       
    • utveckla ett grunt rotsystem så att den inte konkurrerar allt för mycket om vatten och växtnäring,
       
    • inte ge något bidrag till markens fröförråd, som  kan ge ogräs i kommande grödor.
       
  • Täckande "kortkulturer", som t.ex. ruccolasallat mellan huvudgrödans rader eller under högväxande plantor av t.ex. störbönor och solrosor, blir till ogräsens nackdel då ljusinsläppet till markytan minskar (jfr egenskaper hos täckgröda enligt ovan).

    Att både uppnå god ogräseffekt och bra skörd när man låter huvud- och täckgröda utvecklas tillsammans är inte alltid lätt. Ett mycket villkorligt samspel sker mellan grödorna och ogräset, något som påverkas av när och hur grödorna etablerats samt av mark- och väderförhållanden. För att lyckas krävs både kunnande och en god portion gröna fingrar för god "tajming" i en odling med så många samspelande faktorer.
     
  • Fleråriga marktäckande växter används i rabatter, runt buskage och i woodlands för att framför allt hålla tillbaka ogräsens groddplantor. Som exempel kan blåsuga, gulplister, flocknäva, hasselört, myskmadra, sockblomma och vinterwaldsteinia nämnas. De är växter som genom sina skott, utöpare och blad kan bilda täta mattor, som dels skuggar ihjäl dels hindrar ogräsfrön från att gro. Vad beträffar flocknäva är det också fråga om allelopatiska effekter. Det finns marktäckare för alla typer av växtmiljöer (sol–skugga, torrt–fuktigt). Före utplantering måste jorden vara fri från fleråriga arter som kirskål, kvickrot, strandfräne, åkerfräken, åkertistel och åkervinda. Ingen marktäckare klarar av dessa arter. OBS! Särskilt strandfräne sprids med krukodlat plantmaterial.

    Kan man inte rensa bort ogräsen under själva etableringen rekommenderas vattning av planteringsbädden och sedan flammning av uppkommna groddplantor. Jorden ska röras om så lite som möjligt vid planteringen så att så få frön som möjligt gror. Man kan också välja att täcka marken mellan plantorna med åtminstone 5 cm barkflis eller tidningspapper som i sin tur täcks med t.ex. gräsklipp.

B. Icke levande material:

  1. Organiskt material: kompost, gräsklipp, hö, halm, löv, barr, sjögräs, tång, torvströ, barkflis, träflis, sågspån, diverse pappersmaterial etc. (se vidare MULCH GUIDE nedan).
     
  2. Icke organiskt material: plast, vävd fiberduk, ljustät presenningsduk (>500g/m²), natursten etc.(se vidare MULCH GUIDE nedan).


Lökodling med gräsklipp som marktäckning. (Foto Håkan Fogelfors ©.)

A och B1 påverkar ogräsen och förbättrar samtidigt markens bördighet genom naturens kretsloppssystem, en imitation av ett förnaskikt i t.ex. en lövskog. Organiskt material, i detta fall nedfallna löv, som sönderdelas och bryts ned av maskar och mikroorganismer för att i slutändan leverera näring och mullämnen. Denna matjordens ”matsmältningsapparat” påverkar flera förhållanden:

  • Markfukt. Avdunstningen minskar och du behöver inte vattna så mycket vid torr väderlek, vilket ger jämnare markfukt. Marktäckning är med andra ord mest fördelaktig på lätta, väldränerade jordar. Man bör dock anlägga upphöjda bäddar för att inte riskera syrebrist vid regnig väderlek, särskilt på lite tyngre vattenhållande lerjordar. Gör bäddarna inte bredare än att du når från gångarna, så undviks också tramp. Detta bidrar till att bibehålla en lucker markstruktur som inte minst maskarna har skapat. Lägg inte heller ut täckmaterial på lerjord för tidigt på våren innan jorden torkat upp tillräckligt. En god idé är också att lägga ut droppbevattning under täckmaterial som t.ex.plast eller vävd fiberduk.
     
  • Temperatur. Utjämnas mellan dag och natt genom marktäckets isolering. Temperaturen blir även jämnare över odlingssäsongen. En nackdel är att frostrisken ökar då grödan blir mer exponerad för lufttemperaturen, eftersom täckningen isolerar och minskar uppvärmning av marken under dagen (skydda med täckväv). På våren värms den täkta marken upp långsamt, varför växtsäsongen blir något försenad vid täckodling. Det kan alltså vara skäl att kratta bort täckningen 1–2 veckor före sådd så att marken värms upp när vårsolen sätter in. Man kan också välja att inte ha vintertäckning (kanske nedgrävd på hösten eller lagd på komposten) och sedan först lägga på nytt täckmaterial när marken värmts upp. På hösten blir jordtemperaturen i stället lite högre än i bar mark. När det gäller plastmaterial i olika färger är det svårt att uttala sig, då olika fabrikat skiljer sig i egenskaper som reflekterande våglängder och färghållfasthet. Vissa material reflekterar medan andra förhindrar värmeutstrålning. Klar plast liksom svart höjer i alla fall jordtemperaturen jämfört med bar mark. Kålväxter och rotfrukter kan marktäckas tidigt då de inte har krav på hög marktemperatur, medan t.ex. bönor och tomater kräver att marken först värmts upp ordentligt.
     
  • Mikroorganismer. Gynnas av jämnare fukt- och temperaturförhållanden i marken, vilket är A och O för nedbrytningen av det organiska materialet, som ger näring och bättre struktur.
     
  • Djurliv. Risk för sorkskador på t.ex fruktträd. Bl.a. gynnas sniglar (särskilt på lerjordar) och daggmaskar. Vid riklig förekomst av sniglar bör du avstå från vintertäckning då sniglar är känsliga för tjäle. I södra Sverige kan man efter tidig skörd så en gröngödslingsgröda så att ogräsen hålls i schack under hösten eller också använda svart plast eller en vävd fiberduk som täckmaterial. Problemen med sniglar varierar beroende på typ och tjocklek av täckmaterial, vad man odlar, trädgårdslandets placering, väderförhållanden och, som sagt, jordart (mull- och sandjord är att föredra).
     
  • Markstruktur. Ytstrukturen förbättras och risken för igenslamning är i stort sett obefintlig. Maskarna drar ner delar av det organiska täckmaterialet i jorden, där det omsätts och långsiktigt förbättrar markens mullförråd. Detta ger jorden en lucker struktur, som gynnar genomluftning och dränering.
     

 


Visst kan man man täcka marken enligt A eller med marktäckningsväv eller liknande material under 1–2 år för att svälta ut fleråriga rotogräs. Anser man sig inte kunna vänta så länge kan B vara ett alternativ:

  • Klipp ner växtligheten och lägg ut dagstidningar om lott i 2–6 lager. Låt tidningarna gå ut en bit från den planerade ytan. Vattna sedan så tidningarna blir ordentligt blöta.
     
  • Lägg på ett jord- eller mulch-lager om minst 5 cm om målet är en gräsmatta. Har du tänkt dig ett trädgårdsland eller perennrabatt bör det påförda lagret vara det dubbla. Den jord eller mulch du använder måste naturligtvis vara helt fri från rötter eller utlöpare av fleråriga ogräs.
     
  • Så eller lägg färdig gräsmatta, plantera perennerna eller så grönsakerna, som anläggningsåret bör vara av typ rädisor, sallat etc. Efter ett år är tidningarna förmultnade.

 

Ett exempel:

Potatis som satts direkt i markytan med ensilage som täckmaterial (15–20 cm), underliggande kantspärr av tidningspapper, 8–10 sidor (ingen kupning, inga annuella ogräs, perenna ogräs som t.ex. tistel måste dock ryckas upp innanför kantspärren. Potatisknölarna kan sedan plockas under täckmaterialet utan att plantan grävs upp). (Foto Håkan Fogelfors ©.)

 


Potatislandet ovan tre månader senare. Ingen ogräsrensning har utförts under denna tid. (Foto Håkan Fogelfors ©.)


Val av marktäckningsstrategi

För att nå avsedd effekt bör man först ta ställning till följande:

  1. Är det ogräskontrollen som har högsta prioritet (livsform: ett- eller fleråriga arter), eller
     
  2. är det i stället  förbättring av produktionsförmåga/markbördighet?


Självklart hänger dessa frågor ihop och lite förenklat uttryckt kan man säga att ”mycket ogräs ger låg produktion och vice versa”. Men själva grunden för att lyckas i sitt trädgårdsarbete ligger ändå i markens kondition och bördighet. Har du en jord med låg bördighet (kompakt, låg mullhalt, skorpbildande etc.) hjälper olika växtbefrämjande åtgärder föga. Av naturliga skäl kommer då bördighetshöjande åtgärder i första hand, för vem vill inte ha ett prunkande, högproduktivt trädgårdsland, även om det finns ”skönhetsfläckar” i form av lite kvickrot, våtarv och mållor etc. här och var.

Om du däremot redan har eller har lyckats med att skapa en ganska bördig jord (lucker, mullrik etc.) med markförbättrande åtgärder är, som sagt, grundförutsättningen lagd för en produktiv trädgårdsproduktion. Det krävs naturligtvis ett underhåll av markbördigheten, men fokus blir mer på ogrässituationen. Du har nu dessutom fått en ny pusselbit i ogräskontrollen genom kraftiga grödbestånd, som bättre kan konkurrera med ogräsen, så att behovet av andra ogräskontrollerande åtgärder minskar (klicka Beståndsuppbyggnad till vänster).

Åtgärdsprogram

Här presenteras två scenarier ur såväl ett ogräs- som ett markbördighetsperspektiv:

  • Låg bördighet (kompakt, mullfattig etc. matjord), såväl ett- som fleråriga ogräs.
  • God bördighet (lucker, mullrik etc. matjord), såväl ett- som fleråriga ogräs.

Åtgärderna i följande tabell väljs utifrån rådande bördighet för tillämpning i en femårig växtföljd (se nedan).

  • Åtgärd 1:
    • Plöj/gräv om och jämna till så snart som möjligt efter skörd på hösten före trädesåret
  • Åtgärd 2:
    • Träda sedan minst ett år så att man får bort de fleråriga ogräsen innan man börjar odla. Om ogräsfloran nästan enbart består av ettåriga arter, kan man överväga att hoppa över trädesåret eller (särskilt vid låg bördighet) så en gröngödslingsgröda, som sedan plöjs eller grävs ned under hösten, se A ovan.

      Trädan kan utformas på två sätt om vi undantar den s.k. kemiska trädan :
      1. Täck hela trädgårdslandet så tidigt som möjligt redan på hösten före trädesåret med något material som inte släpper igenom solljus, t.ex. grövre presenning (>500g/m²). Låt denna ligga över hela nästa vegetationsperiod fram till nästa vår. Du kan t.ex. täcka presenningen med halm om du tycker det ser bättre ut. När presenningen tas bort, kan någon enstaka gulaktig planta av t.ex. maskros, skräppa, åkertistel eller åkervinda fortfarande finnas kvar. Dessa grävs då bort så gott de går. Fleråriga gräs som kvickrot är helt borta. För att få jorden helt fri från fleråriga ogräs krävs dock två år, men det är sällan nödvändigt i ett trädgårdsland då effekten av ett års ljustät täckning är >95 %. Färre ogräsfrön gror i mörker. Du kan räkna med att fröbanken ändå minskar med ca 25 % om du undviker glipor.

      2. Bearbetar du istället jorden mekaniskt under hela trädesåret får du:

      • inga ogräsplantor som sätter frö under vegetationsperioden,
      • inga fleråriga ogräs som passerar sin kompensationspunkt (svältmetoden).

        Ogräseffekten blir sämre på fleråriga arter (ca 60%), men du kan å andra sidan reducera fröbanken något mer genom att fler ogräsfrön stimuleras till groning (ljusimpulser), detta under förutsättning att inte allt för många ogräsfrön flyger in från omgivningarna.
  • Åtgärd 3:
    • Fräs ned två greptag (4–5 kg) kompost eller välbrunnen stallgödsel per m2 på våren första odlingsåret.Trädar du med täckning (2:1) kan gödseln tillföras redan under trädesåret (aug–sept.) eftersom växtnäringsläckaget blir minimalt under ett vattentätt täckmaterial. Detta ökar omsättningen och förbättrar jordstrukturen ytterligare inför nästa odlingssäsong och medger en bättre arbetsfördelning då det kan bli ont om tid under våren.
  • Åtgärd 4:
    • Marktäckningsmaterial vid låg bördighet väljs framför allt enligt B1 för att bygga upp bördigheten, t.ex. med ensilage, halm, gräsklipp, pappersmaterial (se tabell nedan). Det senare kan täckas med ett tunnare lager av de tre först nämnda. Håll efter ogräs som dyker upp i gångar eller i marktäckningsspringor, där täckmaterialet skadats. Efter skörd täcks också uppkomna luckor så att bäddarna är helt täckta åtminstone fram till vintern. Du kan här också använda någon typ av levande växttäcke som antingen plöjs eller grävs ned under hösten eller får bli en del av täckmaterialet nästa år, se A ovan.
  • Åtgärd 5:
    • Marktäckningsmaterial vid god bördighet väljs enligt B2 (se tabell nedan), t.ex. vävd fiberduk som får ligga under hela växtföljdsomloppet.
  • Åtgärd 6:
    • Gödsla eller gödselvattna efter behov med antingen flytande mineralgödsel eller vid ekologisk odling med godkända gödselmedel.
  • Åtgärd 7:
    • Vintertäckning eller ej? En fråga vars svar beror av en rad faktorer, typ marktäckningsmaterial, jordart, nederbörds- och temperaturförhållanden samt ogräs- och skadegörarsituation (inte minst snigelförekomst). Du får helt enkelt pröva vad som är bäst för den enskilda odlingens lokala förhållanden. Utgångspunkten skulle då kunna vara följande antagande: På en fuktig och kall lerjord tar man under hösten bort (komposterar) eller gräver ned täckmaterial som gräsklipp, ensilage och halm. Detta underlättar  tjälbildningen (negativt för sniglar) samtidigt som jorden varms upp snabbare under våren. Täckmaterialet får däremot på en varmare lättare jord ligga kvar och täcka bäddarna under vintern. Du justera sedan stegvis efter gjorda iakttagelser och erfarenheter.

 


Femårigt växtföljdsomlopp (ett exempel)

De mest näringskrävande grödorna odlas första året och sedan kommer efter varandra de som kräver allt mindre växtnäring.



År 0. (d.v.s året före trädan).

  • Plöj/gräv om och jämna till enligt åtgärd 1 (se ovan).
  • Täck hela trädgårdslandet om trädesåtgärd 2:1 väljs för år1.

År 1. Träda.

  • enligt åtgärd 2:1 med täckt trädgårdsland eller
  • enligt åtgärd 2:2 (mekanisk bearbetning vid behov).

År 2. Grödor: squasch, pumpa, kålväxter, purjolök, selleri, fänkål, majs.

  • Bryt trädan, enligt åtgärd 3 (fräs/gräv ned kompost/stallgödsel)
    • Vid låg bördighet väljs sedan täckmaterial av typ B1, enligt åtgärd 4.
      • Vintertäckning eller ej, enligt åtgärd 7.
    • Vid hög bördighet väljs sedan täckmaterial av typ B2 som får ligga kvar t.o.m. år 5, enligt åtgärd 5.

År 3. Grödor: morot, rödbeta, palsternacka, kålrot, lök.

  • Vid låg bördighet väljs täckmaterial av typ B1, enligt åtgärd 4.
    • Gödsla eller gödselvattna om kvävefattigt täckmaterial används, t.ex halm (enligt åtgärd 6).
    • Vintertäckning eller ej, åtgärd 7.
  • Vid god bördighet gödslas eller gödselvattnas efter behov, enligt åtgärd 6.

År 4. Grödor: sallat, spenat, mangold, dill, persilja.

  • Vid låg bördighet väljs täckmaterial av typ B1, enligt åtgärd 4.
    • Gödsla eller gödselvattna om kvävefattigt täckmaterial används, t.ex halm (enligt åtgärd 6).
    • Vintertäckning eller ej, enligt åtgärd 7.
  • Vid god bördighet gödsla eller gödselvattna efter behov enligt åtgärd 6.

År 5. Grödor: bönor, ärter.

  • Vid låg bördighet väljs täckmaterial av typ B1, enligt åtgärd 4.
  • Plöj/gräv om och jämna till efter skörd, enligt åtgärd 1.
  • Täck åter hela trädgårdslandet om trädesåtgärd 2:1 väljs för nästa års träda, detta som start på ett nytt femårigt omlopp..

o.s.v.




Marktäckning med vävd fiberduk. (Foto Håkan Fogelfors ©.)

Mulch Guide


Täckmaterial B1:

  • Kompost
    • Ganska ogräsfritt OM komposttemperaturen varit tillräckligt hög; ett lager om 5–7 cm kväver effektivt groddplantor från småfröiga arter (< 2 mg t.ex. penningört ) medan mer storfröiga arter som blåklint och sminkrot (> 5 mg) börjar kunna ta sig igenom; påverkar ej skott av fleråriga ogräs; kan till viss del motverka angrepp av växtsjukdomar; inverkar mycket positivt på växtnäringsförhållandena. Locka gärna groningsvilliga frön till groning som sedan "tas bort", utan att röra om allt för mycket, innan komposten läggs på.
  • Gräsklipp
    • Vanligen ogräsfritt (kan innehålla frön av arter som maskros och vitgröe); kväver mycket effektivt små groddplantor, men ej vegetativa skott från fleråriga ogräs om man inte använder en underliggande spärr. Kväverikt material, som därför lätt tar värme, så täck med max 5–8 cm och inte nära unga plantor. För tjockt täcke kan ge sämre näringsutnyttjande p.g.a. syrebrist. Inverkar mycket positivt på växtnäringsförhållandena, särskilt gäller det kväve, kalium och mikronäringsämnen. Gräsklipp som läggs ut efter juli kan försämra vinterhärdigheten för perenna växter.
    • Ej ogräsfritt; kväver effektivt små groddplantor, men ej vegetativa skott av fleråriga ogräs; håller markfukten väl; bör i detta sammanhang nog i första hand användas som kompostmaterial.
  • Ensilage/hösilage (helst inlaggt utan konserveringsmedel då underlag saknas angående eventuella effekter på grödan)
    • Fyra till fem månader gammalt ensilage är i princip ogräsfritt, hösilage något större risk; kväver effektivt små groddplantor, men vegetativa skott av fleråriga ogräs svag effekt; håller markfukt väl.
  • Halm
    • Använd endast ogräsfri halm (se upp för tistel), som årligen bytts ut; kväver effektivt  små groddplantor, men vegetativa skott från fleråriga ogräs svag effekt; håller markfukt väl. Använd gärna en underliggande spärr. Näringsfattigt material som "binder" kväve när det bryts ned, kan ge näringsbrist när krävande grödor odlas. Råghalm avger vanligen allelopatiska ämnen som hämmar groning och groddplantors tillväxt. Lägg ej på "skivor" av pressad halm utan lös upp halmen ordentligt så att vindspridda ogräs inte så lätt får fäste.
  • Löv
    • Ogräsfritt frånsett eventuella trädfrön (t.ex ask); kväver effektivt små groddplantor, men vegetativa skott från fleråriga ogräs dåligt; Håller markfukt väl, men blåser lätt bort vid torrt väder. Näringsfattigt material som "binder" kväve när det bryts ned, kan därför ge näringsbrist när krävande grödor odlas.
  • Barr
    • Ogräsfritt; kväver ganska bra små groddplantor, men ej vegetativa skott av fleråriga ogräs; kan med fördel användas under Rhododendron och andra växter som föredrar lägre pH för övrigt inga direkt negativa pH-effekter; lång livslängd.
  • Sjögräs
    • Ogräsfritt; kväver i färskt tillstånd mycket effektivt små groddplantor, men dåligt vegetativa skott av fleråriga ogräs; näringsrikt material; relativt kortvariga effekter.
  • Tång
    • Ogräsfritt; kväver effektivt små groddplantor, men dåligt vegetativa skott av fleråriga ogräs; näringsrikt material (särskilt kalium).
  • Torvströ
    • Ogräsfritt; kväver ganska bra små groddplantor, men ej vegetativa skott av fleråriga ogräs; näringsfattigt material som lätt blåser bort vid torrt väder, svårt att vattna upp, det är vattenavstötande vid torrt väder.
  • Kakaoflis/skal
    • Ogräsfritt; kväver effektivt små groddplantor delvis beroende på allelopatisk inverkan, men svag effekt på vegetativa skott av fleråriga ogräs. Använd gärna en underliggande spärr. Ganska rikt på växtnäring (särskilt kväve och kalium). Kan med fördel användas under Rhododendron och andra växter som föredrar lägre pH, för övrigt inga direkt negativa pH-effekter, lång livslängd. Viss effekt mot sniglar.
  • Barkflis
    • Ogräsfritt; ett 5 till 7 cm lager kväver ganska bra små groddplantor, men inte ens 10 cm flis kväver vegetativa skott av fleråriga ogräs; skapar dålig groningsmiljö; bevarar inte markfukt lika bra som flertalet andra täckmaterial; ganska lång livslängd, ca 2 år, men kräver då påfyllning. Näringsfattigt material som "binder" kväve när det bryts ned och därför kan ge näringsbrist för krävande grödor.
  • Träflis (helst lövträd)
    • Ogräsfritt; kväver effektivt små groddplantor, men  vegetativa skott av fleråriga ogräs svag effekt; ganska lång livslängd. Barkflis mest tilltalande.
  • Sågspån (helst lövträd)
    • Ogräsfritt; gamalt spån (5 cm) kväver effektivt små groddplantor, men vegetativa skott från fleråriga ogräs svag effekt; använd ej spån av pressat trä (t.ex. spånskivor) samt målat eller impregnerat trä; ganska lång livslängd. Näringsfattigt material som "binder" kväve när det bryts ned, kan ge näringsbrist när krävande grödor odlas.
  • Tidningspapper etc.
    • Ett lager om åtta–nio sidor räcker för att hålla tillbaka ettåriga ogräs en växtsäsong; fuktas, hålls på plats med stenar eller dylikt; kan också täckas med t.ex. gräsklipp, halm, ensilage. Tidningspapper är något pH-sänkande. Tillplattade kartonger har viss effekt som ogrässpärr också för fleråriga ogräs. Tänk på skarvarna. Gamla tapetrullar kan ha skadliga nedbrytningsprodukter. Den kolorerade veckopressen ska inte användas i dessa sammanhang. I komersiell skala används ett speciellt torvpapper (Hortopaper). Det experimenteras med returpappersmaterial på rulle. Svart kräppapper verkar här mest lovande.

Som lite udda marktäckningsmaterial kan kaserad fårull användas. Ett 10 cm lager kväver effektivt små groddplantor. Bilden är tagen i augusti och visar marktäckningseffekten efter tre månader. (Foto Håkan Fogelfors ©.)


Täckmaterial B2:

  • Polytenplast
    • Luft- och vattentät, vilket kan skapa problem för mikroblivet i marken. Även för unga, pluggade plantor kan andningsproblem uppstå då vattnet gärna letar sig till utplanteringshålen i plasten. Reflekterar det mesta av ljusinstrålningen. Luftspalten mellan plast och jord isolerar också, varför marktemperaturen endast stiger någon grad. Klar plast värmer upp jorden mer. Grön och vit plast har liten effekt på ogräsfrönas groning, medan svart, brun och blå plast motverkar groning. Ger högre markfuktighet, markbäddar rekommenderas. Håller i 1-(3) år, blir spröd med tiden.
  • Vävd fiberduk
    • Släpper igenom luft och regnvatten. Ofta UV-stabiliserad, håller ca 5 år. Kontrollerar effektivt ettåriga ogräs, medan fleråriga i vissa fall kan växa igenom. Den svarta väven håller dessutom tillbaka ogräsfrönas groning, värmer också upp jorden bäst. Ogräsplantor etablerar sig lätt där väven är skadad t.ex. efter utsatta pluggplantor. Täcks väven med annat täckmaterial av t.ex. estetiska skäl dyker snart arter som t.ex. vitgröe upp som lätt etablerar sig i  underliggande matjordslager. Väven skadas när dessa plantor tas bort eller vid eventuell flytt av väven. Vid torrt väder minskar avdunstningen (bättre vattenhushållning) medan det vid mycket regnande kan bli något för fuktigt, varför upphöjda markbäddar rekommenderas.
  • Presenningsduk – grov (särskilt för trädesbruk)
    • Ljus-, luft- och vattentät, tjocklek 500–800g/m². Lägg tyngder i kanterna så att den inte blåser upp eller att ljus kommer in från sidorna. Täck om möjligt ca 50 cm utanför den yta som kommer att odlas eftersom  flera perenna ogräs genom utlöpare kan etablera "dotterplantor" utanför den täckta ytan och på så sätt försörja "moderplantan".

      Vill man försköna en yta med detta täckmaterial kan man anlägga upphöjda bäddar med t.ex. pallkragar att odla i eller bara täcka med t.ex. grus eller bark och s